Ekosystemtjänster: Vad och varför?

Studier av ekosystemtjänster, hur de påverkas av miljöförändringar och hur vi kan upprätthålla dem, är en viktig del av miljöforskningen och naturvårds- biologin. Men vad är det egentligen vi menar, är det bara en snygg term forskarna slänger sig med? Om man intar en synvinkel utifrån människans väl och ve kan man skilja ut en del av de ekologiska processer som sker på planeten, som är till nytta för oss. Dessa kallas ekosystemtjänster vilka tillgodoser oss med en mängd nödvändigheter.  Att människan är beroende av naturen är ju inget märkvärdigt eller kontroversiellt påstående. Härifrån får vi i princip allt vi använder, mat, vatten, medicin, material etc. Daily (1997) definierade en ekosystemtjänst som ”The functions that improve and sustain human well-being”, en funktion som förbättrar och upprätthåller människans välmående.
I Millennium Ecosystem Assessment delas ekosystemtjänster in fyra olika kategorier. Supporting, Regulating, Cultural och Providing.

Supporting (understödjande) handlar om de ekosystemfunktioner som är en slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra skall fungera. Det kan vara närings- och vattencykler. Regulating (reglerande) är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara tex pollinering, luft- och vattenrening. Cultural (kulturtjänster) innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet, som t.ex estetiska och rekreationella värden. Dessa skall inte underskattas då de utgör en viktig del i människors kultur och har visat sig ha positiva effekter på hälsan. Providing (tillgodoseende) är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det är helt enkelt mat, material etc som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt.
Ibland skiljer man ut de tillgodoseende tjänsterna (providing) från de andra och ser de mer som ett resultat av de andra tjänsterna. De blir då vad man kallar varor (goods).

Mer komplicerat blir det om vi verkligen börjar dissekera begreppet. Vilka funktioner i naturen är inte till nytta? Vilket tidsperspektiv har vi?
Det mesta av all biologisk mångfald kan ju på något sätt vara till nytta, även om vi kanske inte behöver alla arter för att överleva så är det svårt att verkligen skilja ut någon process eller funktion in naturen som inte påverkar eller tillhandahåller oss människor något. Framför allt om vi tar med tidsperspektivet.

Vissa arter kommer vi kanske behöva i framtiden även om vi idag inte använder dem. Många arter och processer kanske vi inte känner till även om de utgör viktiga funktioner. Detta har gjort att en del skiljer ut en femte ekosystemtjänstkategori, Preserving (bevarande), vilket är biologisk mångfald vi kan komma att behöva, en slags försiktighetsprincip som tjänst.

Detta gör att intakta och fungerande ekosystem är väldigt viktigt att upprätthålla. Forskning på detta område bör väl därmed kvalificera sig som en ekosystemtjänst, undra bara i vilken kategori.

  

1. Daily, G.C. 1997. Nature’s Services: Societal Dependence on Natural Ecosystems. Island Press, Washington. 392pp

2. Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC.