Tidsförskjutningar i arters respons på miljöförändringar

Alla inlägg hittills har kretsat kring fenomen och idéer inom olika miljöområden, men inget om resultat av den specifika forskning som vi själva driver. Det beror mycket på att det, som så ofta inom empirisk ekologisk forskning, tar tid innan man kunnat samla in och analysera data från det att ett projekt startat. De första artiklarna publiceras inte förrän efter kanske ett par år. Här kommer nu ett första sådant inlägg som bygger på forskning som några kollegor och jag har gjort.

Jordbruket har de senaste årtiondena intensifierats vilket både delvis ökat produktionen av vissa grödor men också lett till en hel del miljöproblem. Bland annat förlust av biologisk mångfald. Man har av olika anledningar inte lagt ner så mycket forskning och energi på att försöka utveckla ett jordbruk som både producerar mycket mat, är ekologiskt hållbart och upprätthåller en hög mångfald. I Sverige gäller det främst ekologisk odling, vilket är ett steg i att minska miljöeffekterna och skapa ett mer hållbart jordbruk. Det går i stort ut på att inte använda bekämpningsmedel och konstgödsel, men har också andra regler man ska följa.¹ Jordbrukaren gör också oftast andra åtaganden, som syftar till att höja produktionen till exempel.

Ekologisk odling har visat sig gynna biologisk mångfald ^2,3,4 och anledningarna till det kan vara flera. Till exempel att man inte använder bekämpningsmedel ⁵, att man har en större mångfald av grödor, ofta använder större andel vall eller att man inte använder konstgödsel. Det kan också vara faktorer som vi inte har fått grepp om än. En fråga som man inte studerat så noga, eller inte alls, är om miljön förbättras gradvis över tid, efter det att man gått över till ekologisk odling. Varför skulle den göra det, kan man fråga sig. Varför skulle till exempel biologisk mångfald öka med åren på ekologiska odlingar? Enligt ekologisk teori så kan det bero på att det dels tar ett tag för arternas livsmiljöer, habitaten, att öka i kvalité, dels att det tar ett tag efter det att kvalitén ökat innan arter flyttar in i de nya bättre miljöerna. Det kan också bero på att de arter som funnits i ett habitat i små mängder inte kan föröka sig lika snabbt som habitatet ökar i kvalitet. De hänger inte med förändringen i samma takt.

Vi kan åskådliggöra det sistnämnda med ett enkelt exempel. Man genomfören åtgärd i ett landskap eller på en gård där det finns 10 individer av en art X. Denna åtgärd ökar genast kvalitén på ett för arten viktigt habitat så att det nu är bra nog att hålla 1000 individer av art X. Det har dock inte hänt speciellt mycket när vi efter två år går ut och räknar alla individer, vi antar här att det är möjligt. Det kan då bero på att art X inte förökar sig så snabbt att det redan efter ett par år blivit 1000 individer. Vi måste kanske vänta i tio år tills vi har sett full effekt, på just art X, av den åtgärd vi gjorde i landskapet.

Nya Rön

Vi har nu genom vår forskning hittat vissa tidseffekter på organismer efter att man gått över till ekologisk odling. Vi fann att antalet fjärilar var större på gamla ekologiska gårdar än på nya ekologiska. ⁶ Det kan vara en effekt av just tidsförskjutningar som i ovanstående exempel. vi hittade ingen effekt på antalet arter, varken av fjärilar eller växter. Det var däremot skillnader mellan ekologisk och konventionell odling både i antalet växt- och fjärilsarter och i antalet individer fjärilar.

Att antalet arter tycks ha ökat som en direkt respons på omställningen till ekologisk odling kan ha lite olika orsaker. Två anledningar kan vara att arterna fanns också på de konventionella gårdarna men att de var så få att vi inte hittade dem. De ökade sedan snabbt i antal efter att man gått över till ekologisk odling. Till exempel växter som ligger i en fröbank och som kan växa upp när de inte sprutas bort av herbiciderna. En annan orsak kan vara att några arter snabbt kunde etablera sig efter omställningen, det kan vara snabbspridda arter som inte trivdes i konventionell odling. Till exempel växter som sprids med vinden och överlever när de nu inte sprutas ner av herbicider. Vilka olika arter det är som reagerat på omställningen och hur ska vi i vår fortsatta forskning titta närmare på.

Hur påverkar det?

Om tidsförskjutningar visar sig vara vanliga så har det effekter på hur vi implementerar och utvärderar miljö- och naturvårdsåtgärder. Vår studie visar att mångfalden av vissa arter kan öka snabbt samtidigt som antalet individer av, i det här fallet, fjärilar var större på gårdar som varit ekologiska länge. Vi behöver undersöka fler artgrupper samt studera om även olika typer av ekosystemfunktioner, som till exempel vattenrening, biologisk kontroll eller pollinering, också reagerar snabbt eller med en tidsförskjutning.

————————-
1. KRAV
2. Rundlöf et al., 2008, Local and landscape effects of organic farming on butterfly species richness and abundance, Journal of Applied Ecology
3. Bengtsson et al., 2005, The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis, Journal of Applied Ecology
4. Smith et al., 2010, Consequences of organic farming and landscape heterogeneity for species richness and abundance of farmland birds, Oecologia
5. Geiger et al., 2010, Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland, Basic and Applied Ecology
6. Jonason et al., 2011, Assessing the effect of the time since transition to organic farming on plants and butterflies. Journal of Applied Ecology