Det finns en talesätt som säger: “Var tredje tugga du tar kan du tacka en insekt för”. Det bygger på studier som visar att pollinerande insekter bidrar till ca 30% av maten vi äter.1 Ofta hör man att honungsbina skulle vara de viktigaste pollinerarna, bland annat från Sveriges Biodlares Riksförbund. Stämmer det?
Inte enligt en ny studie från England2 där man har tittat på hur mycket pollinering som honungsbina kan stå för givet hur många bikupor det finns och hur mycket grödor som behöver pollineras, lite enkelt uttryckt. Det man upptäckte var att de inte kan göra ett så stort arbete som många påstår, vilket man faktiskt heller aldrig haft något bevis för. Effekten av honungsbin verkar vara något överdriven.
De så kallade vilda pollinerarna tycks bidra till en stor eller till och med större delen av pollineringen. Vilda pollinerare utgörs av solitära bin (ca 280 arter i Sverige), humlor (ca 40 arter), blomflugor (ca 400 arter), fjärilar (ett par tusen arter), bland andra. Att gynna dessa pollinerare kan alltså vara väldigt viktigt för att säkra pollineringen. Det ska sägas att honungsbin är viktiga pollinerare också, poängen är att vi inte har belägg för att påstå att de är de viktigaste och bidrar till störst del av pollineringen, varken för grödor eller vilda växter.
Det finns ett annat argument, om vi fortfarande bara håller oss till människonyttoaspekten, för att bibehålla och stärka en mångfald av arter, det är en slags försäkring mot variationer i miljön. Att bara en art står för en stor del av pollineringen är vanskligt eftersom om något händer den arten får det stora effekter. Konsekvenserna av det har vi fått en aning om i och med Colony Collapse Disorder, CCD. Detta fenomen, där hela kolonier av honungsbin försvinner, ledde till stora förluster i bland annat mandelodlingarna i Kaliforninen för några år sedan. I de odlingarna fanns inte så många vilda pollinerare kvar så effekterna blev stora. På andra ställen, som i vissa delar av Europa, var effekterna små eller nästan inga alls vilket antagligen berodde på att andra arter pollinerare fanns kvar i landskapet och utförde en fullgod pollinering av grödorna.
Vi bör alltså vara försiktiga med att tillskriva honungsbina alltför stor betydelse för pollineringen och vara rädda om och förbättra situationen för de vilda pollinerarna.
1. Klein, A.M., Vaissière, B.E., Cane, J., Steffan-Dewenter, I., Cunningham, S.A., Kremen, C., Tscharntke, T. 2007. Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. The Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 274, 303-313.
2. T.D. Breeze, A.P. Bailey, K.G. Balcombe, S.G. Potts., 2011, Pollination services in the UK: How important are honeybees?, Agriculture, Ecosystems & Environment
