Feeds:
Inlägg
Kommentarer

För ett par dagar sedan gästade jag en Poddradio där jag diskuterade jordbruk med Jacob Guidol och William Valkeaoja från tyngre träningssnack. Trodde aldrig jag skulle intervjuas av en träningspod, men detta har nu alltså hänt.

Anledningen som jag förstod det är att både William och Jakob ville veta, inte bara hur kost påverkar hälsan, utan också hur produktionen (jordbruket) påverkar miljön. Vi hann diskutera flera olika aspekter av jordbruk men som vanligt finns mycket kvar. En del av det kan man hitta här på bloggen under kategorin jordbruk.

Lyssna på avsnittet här Jordbruket- hur fungerar det?
Då jag intervjuas via Skype med en lite dålig anslutning blev ljudkvalitén lidande.

När man forskar om miljö och jordbruk kan man inte undvika att ställas inför frågan Vilket är bäst: ekologiskt- eller konventionellt jordbruk? Det brukar resultera i en rad motfrågor. Bäst, för vad då? Eller, vad menar du med ekologiskt, vilken typ av ekologiskt? Frågeställningen är förståelig eftersom det är ganska vanligt att alternativen ställs mot varandra på det sättet; ekologiskt eller konventionellt jordbruk.

 

Vilken typ av ekologiskt?

Om man börjar med den andra frågan; vad menas med ekologiskt? I Sverige brukar ekologiskt jordbruk referera till det jordbruk som följer regler för ekologisk odling enligt KRAV i Sverige, EU-certifiering, eller liknande internationellt. I ett globalt perspektiv kan det dock användas i en bredare mening och innebära en mängd olika jordbruksmetoder. Detta gör det lite knepigt att veta vad folk menar när de hänvisar till ekologiskt. Många undersökningar om för- och nackdelar med ekologiskt jordbruk, även vetenskapliga sådana, behandlar oftast just EU-certifierat och liknande ekologiskt jordbruk1. När dessa undersökningar sedan diskuteras i olika medier försvinner det tyvärr och det blir ekologiskt eller t.o.m alternativt jordbruk i allmänhet. Det kan dock vara stor skillnad i både produktion och hur miljövänligt ett ekologiskt jordbruk är, beroende på vilken typ av ekologisk jordbruk man menar2.

Till att börja med finns det några grundläggande saker som ibland missförstås eller blandas ihop med ekologisk/alternativt jordbruk.

  • Bara att inte använda bekämpningsmedel eller konstgödsel är inte samma sak som att driva ekologisk jordbruk. Det ekologiska kräver en mängd olika metoder för att producera mat och hantera alla de problem det medför. Det kan vara både traditionella och moderna vetenskapligt testade metoder.
  • Allt traditionellt jordbruk är inte ekologiskt.
  • Att något är traditionellt eller modernt säger ingenting om det är en dålig eller bra metod. Man måste testa metoden hur den fungerar i den regionala kontext den ska användas.
  • Familjejordbruk säger ingenting om huruvida det är ekologiskt eller småskaligt.
  • Alla idéer om jordbruksmetoder, inte bara ekologiskt, innefattar antaganden om grundläggande förutsättningar för jordbruket, och vad det ska innefatta.

Hur jämför vi alla jordbruk?

Den första frågan är lite svårare och kanske också mer filosofisk. Vad är det vi vill åstadkomma med jordbruket och hur skiljer sig det från vad det åstadkommer nu? Bidrar ekologiskt jordbruk till att närma sig vad vi vill att jordbruket ska producera?

Det är också väldigt svårt att utvärdera alla olika typer jordbruksmetoder i världen på ett jämförbart sätt. Det kommer heller inte finnas en lösning på hur vi ska producera mat på ett hållbart sätt. Vad som fungerar bra kommer att variera från plats till plats och över tid. Jordbruket ska också producera en mängd olika nyttigheter förutom mat, och måste göra detta över lång tid. Jag tror vi därför måste utveckla nya sätt att utvärdera jordbruket som tar med alla dessa saker i beräkningarna.

Idag jämför man ofta bara skörd per hektar av en gröda. T.ex. skörden av gröda X i jordbrukssätt Y är Ny ton per ha, i jordbrukssätt Z är den Nz ton per ha. Problemet med det är att man bara jämför just produktionen av gröda X, inte produktionen av mat. Det kan hända att det produktionssystem som har lägst produktion av gröda X under ett eller ett par år kan ha högst produktion av mat tillgängligt för människor över lång tid. Antal människor som försörjs av matproduktionen per ha är en viktig faktor som tyvärr inte alltid tas med3.

Ett annat sätt att jämföra effektivitet på är i energin man får ut av grödan jämfört med energi som använts vid produktionen av grödan. Till exempel, energivinsten av gröda X i jordbrukssätt Y är ΔEy och i jordbrukssätt Z är den ΔEz, där ΔE = Eut – Ein. Ibland är det dock inte relevant att titta på energivinsten för det är inte energin man odlar grödan för. Det kan vara en gröda viktig för näringstillförseln i kosten, t.ex. en essentiell vitamin, det kan också vara en kulturellt eller medicinskt viktig gröda eller en gröda som har en sekundär uppgift, t.ex. gröngödsling eller avvärja skadedjur. Då kan man tillåta att man får ut mindre energi än man satte in. Man bör dock ha en positiv energidifferens över hela gården eller regionen. D.vs. man kan inte använda mer energi än vad grödorna kan lagra in kemiskt från solen. Det är enkelt att tänka sig om det är människor eller djur som direkt ska använda sig av denna energi.

Stor del av det vi kallar det moderna jordbruket använder sig dock av maskiner där man måste tillföra energi i annan form. Idag använder vi oss nästan uteslutande av fossila bränslen till att driva maskiner. Eftersom dessa bränslen är ändliga och dessutom orsakar en hel rad problem så måste vi ställa om till ett jordbruk där de maskiner vi behöver är soldrivna. Detta kan vara i form av biobränslen, el eller vätgas.

Inget är bäst

För att summera så blir slutsatsen att det inte går att säga om ekologiskt eller konventionellt jordbruk är bäst. Inget av dem är idag hållbart. Frågan kanske därför inte ens är relevant. Förespråkare för ekologiskt och konventionellt, eller andra typer av jordbruk, har alltid några grundläggande premisser som de tar för givet. De har lite olika världsbilder om hur jordbruket, och kanske samhället, bör vara och göra. Det gör att båda sidor ofta har svårt att förstå den andra sidans logiska grund. Diskussionen bör kanske därför börja med vad vi ska ha jordbruket till och hur vi vill att det ska fungera. Kanske vi till och med borde diskutera det än mer grundläggande; vad är egentligen mat, vad är acceptabelt att äta och hur vill vi att den ska vara producerad?

I vilket fall behöver vi ta tillvara alla bra metoder vi har, traditionella som moderna, och fortsätta utveckla nya för att förhoppningsvis komma fram till hur vi ska odla mat i olika regioner som är hållbara i längden. Jag tror också vi måste också vara beredda att omvärdera vår världsbild om hur samhället ska fungera och se ut. Inte bara för jordbruket utan för att klara av alla de utmaningar vi står inför.

 
————————
1. Seufert V., Ramankutty, N., & Foley, J. A. (2012). Comparing the yields of organic and conventional agriculture. Nature, 485(7397), 229-232.

2. Altieri M. A., Funes-Monzote, F. R., & Petersen, P. (2012). Agroecologically efficient agricultural systems for smallholder farmers: contributions to food sovereignty. Agronomy for Sustainable Development, 32(1), 1-13.

3. Cassidy E. S., West, P. C., Gerber, J. S., & Foley, J. A. (2013). Redefining agricultural yields: from tonnes to people nourished per hectare. Environmental Research Letters, 8(3), 034015.

———————
 

Miljöproblem handlar i slutändan om bör-frågor. Det vill säga att det är etiska avväganden (medvetna eller omedvetna) och politiska beslut som avgör hur samhället bör agera eller vara. Men ska miljövetare studera etik och politisk filosofi?

Vetenskap handlar om så kallade är-frågor och kan inte avgöra bör-frågor, även om politiska beslut, som i slutändan är bör-frågor, förhoppningsvis baseras på vetenskap. Besluten kan ju grundas på information om hur saker är och fungerar. Samhället brottas idag med en mängd miljöproblem och det finns en rad olika vetenskapliga discipliner som arbetar med dessa. Miljövetenskap är en disciplin som arbetar tvärvetenskapligt för att försöka få till en helhetssyn på miljöproblemen; vad miljöproblem orsakas av, vad miljöproblem orsakar och hur man skulle kunna lösa dem. Det är dock fortfarande en vetenskap som arbetar med är-frågorna runt miljöproblemen. Finns det då en poäng i att miljövetare studerar etik, även om deras fokus och huvudsakliga disciplin är rent vetenskaplig? Eftersom miljöproblem i slutändan handlar om bör-frågor tycker jag det finns några olika argument för varför miljövetare bör ha kunskap om etik.

1. Just eftersom vetenskap handlar om är-frågor och miljöproblem i slutändan handlar om bör-frågor så kan miljövetare gynnas av att förstå argumenten bakom dessa bör-frågor. Det blir lättare att sätta sin vetenskap i ett större sammanhang. Man kan också lättare se antingen hur ens forskningsresultat använts och informerat det slutliga beslutet, eller hur de inte använts och i så fall fundera över om; a) man inte lyckats föra ut sin vetenskap ordentligt, eller b) inte lyckats göra sin vetenskap användbar (vilket inte är detsamma som att den inte skulle vara viktig), eller c) inte formulerat rätt frågor för att kunna lösa något problem.

2. Om man känner till argumenten och metoderna för etik, politisk filosofi etc, så har man bättre förutsättningar att ställa mer objektiva och relevanta vetenskapliga frågor som miljövetenskapen kan arbeta med.

3. Ytterligare ett skäl är att man, när man utför den tredje uppgiften (det vill säga informerar om sin forskning för allmänheten), måste kunna hålla isär är– och bör-frågorna. Det är då till stor hjälp att man har klart för sig de vetenskapliga argumenten för hur något är, vilka som är de etiska argumenten, bör-frågorna, och vad som är allmänna tyckanden och felslut.

4. Under både privata och offentliga debatter och diskussioner är det ganska vanligt att man pratar förbi varandra eftersom man inte förstår varandras utgångspunkter eller begreppsramar. Generellt finns det tre kategorier av respons man kan bemötas av. Några håller med, andra är skeptiska och en tredje har helt missförstått vad man argumenterar för. Den tredje gruppen kan vara positiva, men är oftast negativa, till ens slutsatser. Det är dock inte relevant eftersom deras positiva eller negativa inställning är riktad mot en uppfattning eller argument som inte existerar. Vid sådana tillfällen är det bra att ha kunskap om olika discipliner och deras begreppsvärld eftersom man då lättare kan reda ut var någonstans som man missförstår varandra. En del har inte kunskap om, eller rentav en felaktig uppfattning om, vad vetenskap är och andra saknar kunskap om vad t.ex. etik är. Då är det bra om man känner till lite av båda eftesom man då lättare kan upptäcka missförstånden; vilket skulle vara ett fjärde skäl till varför miljövetare borde studera ämnen som etik.

Min poäng är alltså att man generellt kan bli en bättre forskare inom miljövetenskap om man inte bara känner till olika vetenskapliga discipliner som handlar om är-frågor utan också de discipliner som handlar om bör-frågor.


Vall i landskapet verkar inte gynna pollineringen av åkerbönor. Det finns dock en positiv effekt av betesmarker, i alla fall på ekologiska gårdar.

Vall kallar man den gräsmark som man slår för foder varje år men som inte plöjs upp varje år. En del vallar ligger bara två år innan man odlar upp dem med en annan gröda. Vall har visat sig vara bra för jordorganismer1, jordens struktur, kolinlagring samt vissa organismer ovan mark, t.ex. humlor2 . Vi ville veta om vall i landskapet även kan påverka ekosystemfunktioner ovanför marken positivt, i detta fallet pollinering. I en studie3 gjorde vi försök med åkerböna som pollineras av framförallt humlor. Vi placerade åkerbönor i krukor i åkerkanter på gårdar som låg placerade i olika typer av landskap. Ett landskap var här definierat som en cirkel med radien en kilometer, med vår experimentgård i mitten av denna cirkel. Markanvändningen skiljde sig mellan de cirkulära landskapen runt experimentgårdarna så de bildade en gradient från liten andel betesmarker och kantzoner till stor andel betesmarker och kantzoner. Längs denna gradient hade vi sedan landskap med stor och liten andel vall i landskapet. Resultatet var ett 20-tal konventionella gårdar med varierande mängd vall och betesmark/kantzoner i landskapet, samt på 9 ekologiska och 9 konventionella kontrollgårdar med olika mängd betesmark/kantzoner i landskapet.

Vall verkade inte påverka pollineringen, det vill säga åkerbönorna på gårdarna med mycket vall i landskapet var inte bättre pollinerade än de med lite vall i landskapet. Däremot ökade pollineringen med andelen betesmark och kantzon i landskapet, men bara på ekologiska gårdar. En hypotes om varför det är så är att ju mer betesmarker och andra små habitat det finns i landskapet desto större population av humlor finns det. Att det är just de ekologiska gårdarna det märks på kan bero på att kantzoner och andra små habitat har lite mer blomresurser än de konventionella gårdarna. Det medför att humlor och andra pollinerande insekter födosöker utanför betesmarkerna på ekologiska gårdar men inte så mycket på konventionella gårdar. Dessa humlor pollinerar då också växter, bl.a. åkerbönorna i fältkanten. Detta har vi dock inte kunnat testa än utan är bara en hypotes om varför pollineringen ökade med andelen betesmark på de ekologiska men inte konventionella gårdarna.

Att vallen inte bidrog till en bättre pollinering betyder inte att vall inte kan vara positivt. Skötseln av vallen kan spela en stor roll. Vallarna vi hade med i studien var för det mesta ganska intensivt odlade. Kanske kan vall som innehåller mer blommor som man låter växa upp bidra till bättre pollinering. Det är något som framtida studier kanske kan utvisa. Det vi kan se i studien är att både hur landskapet ser ut och hur jordbruket sköts har betydelse för potentialen av pollinering.


1. van Eekeren N. et al., 2008. Soil biological quality after 36 years of ley-arable cropping, permanent grassland and permanent arable cropping. Appl. Soil Ecol., 40:432–446
2. Persson A.S., Smith H.G., 2013. Seasonal persistence of bumblebee populations is affected by landscape context. Agric. Ecosyst. Environ., 165:201–209
3. Andersson G.K.S., Ekroos J., Stjernman M., Rundlöf M., Smith H.G., 2014. Effects of farming intensity, crop rotation and landscape heterogeneity on field bean pollination. Agr. Ecosys. Environ. 184:145-148.

När jordbrukslandskapet intensifieras så minskar artdiversiteten och abundansen av bl.a. pollinerande insekter. Ekologisk odling verkar kunna hålla en högre mångfald även i storskaliga landskap. I en ny studie har jag undersökt om ekologisk odling också kan påverka variationen av pollinerande insekter.

När man jämför småskaliga och variationsrika (heterogena) landskap med mer storskaliga och enkla (homogena) landskap så brukar det finnas en skillnad i biologisk mångfald av insekter.1 Mångfalden insekter på ekologiska gårdar brukar också vara högre jämfört med konventionella gårdar, speciellt i de storskaliga landskapen.2 Jag har förut skrivit om en studie där jag också hittade skillnader i pollineringspotential mellan eko-gårdar och konventionella gårdar. Jordgubbar blev bättre pollinerade på ekologiska jämfört med konventionella gårdar, i storskaliga intensivt odlade landskap.3

Jordgubbar behöver en variation av olika pollinerande insekter för att bli fullpollinerade. Det ledde till en frågeställning om det bara var mångfald och abundans som kunde skilja sig mellan de båda odlingsformerna, eller om variationsrikedomen av pollinerande insekter också kunde skilja sig åt.

Som väntat så minskade mångfalden pollinerande insekter när man går från ett heterogent till ett homogent landskap. Det visade sig dock att på ekologiska gårdar i de homogena landskapen så behölls en större variation av olika pollinerande insekter jämfört med de konventionella gårdarna4. Skulle detta kunna vara en anledning att jordgubbarna var bättre pollinerade på eko-gårdar i de homogena landskapen? Det är en möjlig förklaring.

——
1. Bengtsson, J.N., Ahnström, J., Weibull, A.C., 2005. The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis. J. Appl. Ecol. 42, 261-269.

2. Rundlöf, M., Nilsson, H., Smith, H.G., 2008. Interacting effects of farming practice and landscape context on bumblebees. Biol. Conserv. 141, 417-426.

3. Andersson, G.K.S., Rundlöf, M., Smith, H.G., 2012. Organic farming improves pollination success in strawberries. PLoS One 7(2) e3159.

4. Andersson, G.K.S., Birkhofer, K., Rundlöf, M., Smith, H.G., 2013. Landscape heterogeneity and farming practice alter the species composition and taxonomic breadth of pollinator communities. Basic and Applied Ecology, In press.


Sveriges radio P1

Idag släppte vår institution, Centrum för Miljö- och Klimatforskning, CEC, vårt första Poddradioavsnitt samtidigt som IPCC släppte sin femte rapport. Gissa vad det första programmet handlar om.

Som de flesta redan kände till så släpper IPCC en ny rapport om klimatförändringarna, den delen som handlar om den naturvetenskapliga kunskapen vi har. Den innehåller vetenskapliga underlag från över 9000 studier. Kunskapen om klimatet och vad som påverkar det har ökat en hel del sedan den fjärde rapporten och nu är man än mer säkrare på att mänskliga aktiviteter har ett stort inflytande på klimatet och orsakar klimatförändringar. Rapporten hittas på IPCCs hemsida. Mer om klimatarbetet på Lunds Universitet kan hittas på Klimatportalen.

Idag släpper också CEC sitt första Poddradioprogram. Där intervjuas ett antal forskare med anknytning till CEC som diskuterar klimatet, den nya IPCC-rapporten och effekter av klimatförändringar. En av forskarna som arbetat med IPCCs rapport arbetar på CEC, professor Markku Rummukainen. Lyssna på honom och flera andra forskare diskutera klimatförändringar i poddradioavsnittet. Det och lite annat om IPCC finns att hitta på CECs Video & Podcastsida.

CEC kommer att fortsätta släppa poddradioavsnitt, dock något oregelbundet. De kommer att ha olika teman och behandla forskning från CEC på ett populärvetenskapligt sätt. Poddradion är alltså riktad till framförallt allmänheten men också tjänstemän och forskare. Hoppas ni kommer att lyssna.

—-
CECs poddradio (mp3-fil; högerklicka och Spara länk som)
IPCC femte rapport

För ett tag sedan publicerade några kollegor en studie1 där de visar att vildbin spelar en väldigt viktig roll för skörden av frukter och bär. Det visar ytterligare på vikten av biologisk mångfald för matproduktion. Mångfalden av vildbin fungerar alltså inte bara som en buffert mot miljöförändringar utan är direkt viktig för produktionen av några av de viktiga grödorna.

Tidigare studier har visat att de grödor som ger oss merparten av vitaminer och spårämnen är beroende av insektspollinering.2 Det verkar nu alltså som om vildbin spelar en nyckelroll för produktionen av dessa grödor. Honungsbin är de effektivaste pollinerarna för vissa grödor men inte de viktigaste generellt sett, och spelar inte den avgörande roll för matproduktionen som det ibland framställs. Honungsbin och vildbin komplimenterar istället varandra.

Studien har gått igenom data från 41 grödor runt om i världen och trenden är generellt att mångfalden och/eller abundansen av vildbin spelar en avgörande roll för pollineringen och skörden för dessa grödor. Det pekar återigen på vikten att bevara biologisk mångfald, även för att uppehålla de olika ekosystemfunktioner som bidrar starkt till människans välmående.

Biologisk mångfald kan generellt sett bidra till ekosystemtjänster på två sett. Det ena är att olika arter gör olika saker i ekosystemen och därmed bidrar till att olika funktioner uppehålls. Även om de bidrar till samma funktion, till exempel pollinering, så kan olika arter göra det olika effektivt beroende på omständigheterna, till exempel vilken gröda de pollinerar. Den andra stora positiva effekten av mångfald kan sägas vara en slags buffertfunktion. Om något händer i miljön som medföljer att en art minskar så kan andra arter som fyller ungefär samma funktion finnas kvar och ersätta funktionen. Detta kan vara både permanenta och tillfälliga variationer i miljön och hos arter. Populationer kan variera kraftigt från år till år och när en art är ovanligare så kan en annan fylla i luckan så att säga. Det kan också ske mer långvariga eller permanenta variationer hos populationer som när en art försvinner på grund av att miljön förändrats på ett sätt som gör att den inte uppfyller levnadsvillkoren för denna art.

Båda dessa effekter, olika effektivitet beroende på omständigheter och den buffrande förmågan, gör att biologisk mångfald är viktigt för ekosystemfunktionalitet. Dessutom kan man ju tycka att det är väldigt trevligt med mångfald.

———–

1. Garibaldi A. Lucas, 2013, Wild Pollinators Enhance Fruit Set of Crops Regardless of Honey Bee Abundance. Science

2. Eilers J. Elisabeth, 2011, Contribution of Pollinator-Mediated Crops to Nutrients in the Human Food Supply. PLoS ONE

Miljöaktuellt

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: