Kan historiska händelser ha påverkat vår syn och inställning till naturen? Frågan kan kännas retorisk och enkel. Men hur den grundläggande synen på miljön och världen har formats kan, om inte annat, vara intressant att begrunda ibland. För att ta ett intressant exempel får vi förflytta oss nästan exakt 517 år tillbaka i tiden. Det är en januaridag år 1492 och över slätten mot staden Granada, i södra Spanien, syns ett följe närma sig varav de två främsta i praktfulla moriska dräkter. Det är dock inte morer utan drottning Isabella I av Kastilien och kung Ferdinand V av Aragonien som kommer för att installera sig i Granada. Dagen innan har morerna kapitulerat efter flera månaders belägring, och det sista arabiska fästet i Europa, fallit. Att kungaparet bar de moriska dräkterna hade en stark symbolisk innebörd, något som de fullkomliga segrarna i ödmjukhet kunde kosta på sig. Dagen innan utspelar sig då också den klassiska scenen där morernas ledare Abu ‛Abd Allah lämnar över nyckeln till Alhambras statsport till erövrarna.
800 år av muslimsk herravälde på den iberiska halvöns södra del, Al-Andalus, gick till ända, nu härskade de kristna. Under sin tid i Europa hade muslimerna haft stort inflytande. De hade fört med sig kunskaper i medicin och trädgårdskonst som förut var helt okända i Europa. Deras konsthantverk och arkitektur influerade hela området. Ferdinand och Isabella kunde nu ta över delar av en kultur med djup kunskap och visdom på olika områden, bl.a botaniska och medicinska kunskaper, som araberna hade förvaltat sedan antiken och utvecklat med forskning och utbyte med Afrika, Asien och Europa. Västvärlden hade under flera århundraden tagit till vara och översatt skrifter från orienten och använt dessa vid de Europeiska universiteten. De hade kritiserat och utvecklat dessa kunskaper vilket ledde till att den teknologiska utvecklingen på flera plan var mer avancerad än i andra delar i världen, inte minst krigsteknologin.
Nu följde en lång tid av utrensning av människor som inte var kristna och inte tänkte omvända sig. Araber, judar och kristna hade fram tills nu levt mer eller mindre fredligt tillsammans. Till en början var utrensningen kanske främst påivrad av Isabellas rådgivare men kom senare att bli utökad av den kristet fundamentalistiska kungen Filip II. Iberiska halvön förlorade på kort tid en halv miljon judar och araber och därmed en stor del av dess lärda och intellektuella. Sverker Sörlin skriver i sin bok Världens Ordning1 ”Alhambra 1492 var den plats där möjligheten till fredlig sammanlevnad upphörde och där världsutbredningen tog vid.”
Det var bl.a den här händelsen, vid foten av ett snötäckt Sierra Nevada, som kom att avgöra utformningen av världsordningen för lång tid framåt. Det kristna Europa hade nu tagit makten vilket gjorde att de kunde, och kom att, sprida sin tro, uppfattning och kultur till resten av världen.
Ett ”lustigt” sammanträffande
En anledning till att det kristna Europa blev så mäktigt, trots att så stor del av den gamla kunskapen i form av skrifter och lärda hade gått förlorad i berodde kanske på en annan händelse som utspelade sig samma januaridag. Ut från Granada rider en besviken man efter att ännu en gång ha fått nej från drottning Isabella för sin äventyrliga idé, men blir kallad tillbaka. Nu efter maktövertagandet kan Isabella tänka sig att stödja detta något suspekta projekt och samma år seglar Christoffer Columbus över Atlanten för att finna en alternativ väg till Indien. Amerika skulle bli Spaniens räddning och styrka. Från 1400-talet ökar samtidigt kristendomen i aggressivitet och Europa skulle genom erövring och missionering, forma stora delar av världens befolkning, ekologi och landskap efter eget tycke. Det fanns under denna tid skillnader mellan kristendomen och islam som antagligen hade betydelse för synen på omvärlden. Kristendomen var centralistisk och hierarkisk medan islam var mera horisontell där de flesta hade individuella uppfattningar om religion. Kristendomen behövde en stark kyrka, vilket islam inte hade någon motsvarighet till.
De svåra men intressanta frågorna infinner sig:
Vad hade hänt om morerna hade vunnit? Med deras kunskap i medicin, trädgårdskonst och botanik och förmåga att samla olika kulturer gemensamt, hur hade världsordningen sett ut?
Vad hade hänt om Isabella inte hade velat hjälpa den fattige mannen från Genua med sina idéer om en väg över Atlanten? Detta var en tid då den rådande uppfattningen, dock inte hos sjöfarare eller drottning Isabella, faktiskt var att jorden var platt, med en kant man kunde fara över. Europa hade inte fått de stora rikedomar och makt att forma omvärlden med som de nu fick.
Om-om-hade-varit-frågor är ju nästan omöjliga att svara på. Ett intressant inlägg om detta är teknologihistorikern Lynn White’s2 artikel i Science om hur kristendomen och dess tankesätt influerat västvärldens sätt att tänka kring och behandla naturen. Han menar att om vi skall lyckas med att skapa ett hållbart samhälle måste vi se över vår inställning till naturen, som även icke-religiösa har ärvt enligt White. Är man mer intresserad kan man läsa boken De ekologiska idéernas historia av Donald Worster3 som menar att bilden är mer komplicerad än White framställer den.
Att historien har påverkat synen på naturen är dock säkert.
- Sverker Sörlin, 2004, Världens Ordning- Europas Idéhistoria 1492-1918., Natur och Kultur.
- Lynn. Jr. White, 1967, The Historical Roots of Our Ecologic Crisis, Science, 155:1203-1207
- Donald Worster. 1977, Nature’s Economy: A History of Ecological Ideas. Sv. översättning 1996, De ekologiska idéernas historia., SNS förlag.
Vad tycker du?