Nu borde man kanske skriva ett inlägg om vargen igen men jag avstår. Det finns så många andra som har åsikter, om vargen, om vargjakt och om effekter av dem. Några få har också lyckats förena dessa med fakta och formulerat argument.
Jag hänvisar istället till min forskarkollega Marcus som har gjort ett undantag från inlägg om cykel och cyklande på sin blogg och istället kommenterat just vargjakten: Vargjakten – infekterad, trist och trångsynt
Istället en uppmuntran att läsa Worldwatch Institute‘s senaste State of the world – 2010: Transforming Cultures from Consumerism to Sustainability1. Den går igenom konsumismen som kultur, hur den skapades, varför den inte är förenlig med hållbar utveckling och hur den kan ändras. Konsumism har snärjt in sig så i mänsklig kultur, i så stor del av världen, att det knappt längre uppfattas som en kulturell konstruktion. Många tycker nu, till exempel, att man måste byta något fullt fungerande till något av den nya modellen eller stilen. Det är ju inget ”naturligt” och har sällan en bakomliggande rationell anledning, utan är ett konstruerat beteende. Det har också blivit kopplat till ett stark socialt tryck, det är så man ska göra. Antalet college-elever i USA som tycker att utveckla en meningsfull livsfilosofi var mycket viktigt har från 1970 till 2009 sjunkit från 80 % till 50 %. Att bli rik har tvärt om stigit från 40 % till 80 % som ett mycket viktigt eller essentiellt mål. Materiella saker behöver inte vara negativt, men själva kulturen, att konsumera som en kulturell identitet och fritidssysselsättning, är varken hållbart eller gör oss speciellt lyckliga enligt den senaste forskningen. Det är när man går från fattig till att få en mer säker resurstillgång som lyckan ökar, efter det avtar effekten snabbt. Man ska alltså vara försiktig med att blanda ihop välstånd och ökad konsumtion.
Ett motargument mot konsumtionskritiken är att ingen ska bestämma vad och hur mycket var och en ska konsumera, det leder i slutändan till ett totalitärt samhälle. Ett annat motargument är att det är konsumtionen som skapar all välfärd vi åtnjuter, ekonomin måste växa. Ytterligare ett att vår konsumtion skapar arbete i andra delar i världen när de producerar varorna.
Alla argumenten baseras på ett antagande att resurser är oändliga eller fortfarande finns i ofantligt överflöd. Det vill säga att den rika världens konsumtion inte skulle ha effekt på tillgången av resurser i andra länder, inte heller degradera essentiella ekosystemfunktioner eller ha några negativa effekter på människors välfärd och hälsa. Det tredje argumentet implicerar också att det inte finns andra sätt att skapa välfärd. Dessa antaganden stämmer inte riktigt eftersom många resurser är eller kommer att bli ovanliga eller ta slut, dyra att få tag på, eller när det gäller förnyelsebara resurser, inte skapas i den omfattning att de räcker till alla med den konsumtionstakt den rika världen har2,4,5. Det är också väl dokumenterat att det förstör både hälsa och miljö3,4,6, kanske speciellt i fattiga länder nu för tiden, där mycket av produktionen av de varor den rika världen konsumerar sker.
Resultatet av ökad konsumtion blir då vad motargumentet hävdade att konsumtionskritikerna skulle leda samhället till. Hög och ökande konsumtion i vissa delar i världen går ut över människor i andra delar i världen. Både i form av att mindre resurser blir kvar till dem och degradering av de ekosystem av vilka de försörjer sig. Frihetsargumentet blir alltså i praktiken att några få hävdar att sin rätt, till att konsumera det de vill och hur mycket de vill, står över andras rätt att försörja sig. Det är då tvärtom oetiskt att inte ändra konsumtionskulturen.
Även om det vore fallet att hög och ökande konsumtion gör oss lyckliga skulle det i slutändan ändå vara irrelevant om det samtidigt degraderar jordens ekosystem eller gör slut på förnyelsebara resurser, vilket på lång sikt skulle göra hela mänskligheten väldigt olycklig. Det vill säga oavsett om vi tycker det är bra eller dåligt så går det inte att forma ett hållbart samhälle utan att ta hänsyn till naturlagar och ekologiska processer, vilket jag skrivit lite om HÄR och HÄR. Något som borde vara självklart kan man tycka men det är ju inte så vi har byggt samhället idag. Delvis beroende på att vi började bygga upp dagens västerländska kultur under en tid då man trodde jorden bestod av oändliga resurser, att människan inte var en del av naturen och med en bristfällig kunskap i hur ekosystemen fungerade. Idag kan vi mer men det finns också många som inte håller med, inte vill, eller har stora kortsiktiga vinstintressen i att inte, ändra på något.
Det kan här vara värt att nämna två saker som ofta blandas ihop när man pratar om ”kollapser” av mänskliga samhällen. Kulturell överlevnad och Biologisk överlevnad. Det vill säga om vårt samhälle kollapsar betyder inte det att vi går under som art. Samt att även om vi hade levt i ett fredligt, tolerant och uppfinningsrikt samhälle så betyder inte det att vi beter oss på ett ekologiskt hållbart sätt.
Är detta då skäl till pessimism? Kanske, men se också möjligheterna i det. De stora avgörande problemen idag är något vi känner till, har skapat själva och så också kan ändra på och göra något åt. Mer om hur konsumism uppkom och hur vi kan formera om kulturen till att sätta värde i andra saker samt referenser till texten kan man alltså läsa om i State of the World – 20101.
1. State of the world – 2010, Worldwatch Institute, Earthscan, UK.
2. Jenkins, T.N., 1996, Democratising the global economy by ecologicalising economics: The example of global warming, Ecological Economics, 16: 227-238
3. J.R. Krebs, J.D. et al., 1999, The Second Silent Spring?, Nature, 400:611-612
4. Daly, H.E. et al., 2007, Are We Consuming Too Much—for What?, Conservation Biology, 21: 1359-1362
5. Simms, A. et al., 2009, The Consumption Explosion, New Economic Fundation, UK
6. Millenium Ecosystem Assessment
[…] höga konsumtionen i sig är ett problem och det är inget som kommer fram även om man skiftar upphandlingen till lite mer miljövänliga […]
[…] Konsumismen som kulturidentitet? […]
Hehe såg nyss en gammal BBC dokumentär som just tog upp hur konsumismen skapades. Finns på youtube, kvaliten är rätt kass men intressant: The Century of self: Happiness Machines