En stor del av det vi konsumerar är producerat i, eller bygger på naturresurser som kommer från, andra delar av världen. Hur de är producerade kan inte vara oväsentligt varken av etiska- eller miljöskäl. Det bör avspeglas i offentlig upphandling där inte bara pris utan också etiska regler och miljöhänsyn borde ta stor plats. Det är dags att skärpa kraven vid uppköp av varor.
Det går trögt med att införa krav på miljöhänsyn, djurskydd och till och med mänskliga rättigheter i offentlig upphandling. Kommuner blir ibland även stämda av olika företag som känner sig diskriminerade och menar att de höga kraven strider mot EU:s regler. Ett exempel är Rättviks kommun som vann ett fall i Förvaltningsrätten mot ett företag som levererar mat till bl.a. kommunal verksamhet. Kommunen hade ställt krav på att svenska djurskyddregler skulle följas och blev stämda för detta. De förlorade senare i Kammarrätten men kommer antagligen att överklaga. Det finns många liknande fall där kommunerna inte har fått rätt att ställa högre krav.
Ett annat exempel är Livsmedelsverket som stoppades av både EU och sedan regeringen från att gå ut med sina sammanställda råd på hur man kan handla mat mer miljösmart. De skrev jag om här tidigare där de kan laddas ner. Bland annat Naturskyddsföreningen har också publicerat kostråden, men efter den reviderade upplagan, i en broschyr med lite kommentarer till här (pdf): Livsmedelverkets miljösmarta matval som regeringen stoppade. Den som skickades in till EU kan laddas ner på mitt inlägg jag länkade till ovan, kan kanske vara intressant att jämföra.
Riksrevisionen kom nyligen med kritik av regeringens sätt att arbeta med miljökrav idag, bland annat saknas kopplingen till själva miljömålen. Det är naturligtvis inte bra, men inget argument mot att ställa själva kraven, det är det första steget. Skärpta krav på både miljö och sociala hänsyn borde vara praxis och överordnat pris och inte kunna stoppas för att företag och länder känner sig ”orättvist behandlade”, vilket med rätta kan tyckas vara dubbelmoral.
Att sätta höga krav på miljö och mänskliga rättigheter vid upphandling kommer inte att lösa världsproblemen men bidrar åtminstone till att minska en oförsvarlig del av handeln. Med nuvarande system uppmuntrar och belönar vi i närmast de som förstör miljö och struntar i mänskliga rättigheter, och därmed kan sälja resurser och saker till oss billigare.
EU-parlamemtet har nu ställt sig bakom en resolution som öppnar för en mer miljöanpassad upphandling. Det är inte längre lägsta pris som ska vara viktigast, menar parlamentarikerna.
Den höga konsumtionen i sig är ett problem och det är inget som kommer fram även om man skiftar upphandlingen till lite mer miljövänliga varor. Nyss kom en avhandling om just det vid Lunds universitet: Grön handel – finns det? Men det vi köper upp genom offentlig upphandling bör åtminstone minimera skadan på människor och miljö.
Jag har skrivit en artikel om detta i Miljöaktuellt och hänvisar dit: Vi måste betala mer för miljö och sociala rättigheter.
—————————–
IDG, MyNewsdesk, SR-P1, SR P1, Miljöaktuellt, Miljöaktuellt, Miljöaktuellt, P1, P1
Miljöaktuellt, Wijkman: använda upphandlingen som vapen, Romson: konkurensverket motarbetar miljön
Vad tycker du?