När man forskar om miljö och jordbruk kan man inte undvika att ställas inför frågan Vilket är bäst: ekologiskt- eller konventionellt jordbruk?
Det brukar resultera i en rad motfrågor. Bäst, för vad då? Eller, vad menar du med ekologiskt, vilken typ av ekologiskt? Frågeställningen är förståelig eftersom det är ganska vanligt att alternativen ställs mot varandra på det sättet; ekologiskt eller konventionellt jordbruk.
Vilken typ av ekologiskt?
Om man börjar med den andra frågan; vad menas med ekologiskt? I Sverige brukar ekologiskt jordbruk referera till det jordbruk som följer regler för ekologisk odling enligt KRAV i Sverige, EU-certifiering, eller liknande internationellt. I ett globalt perspektiv kan det dock användas i en bredare mening och innebära en mängd olika jordbruksmetoder. Detta gör det lite knepigt att veta vad folk menar när de hänvisar till ekologiskt. Många undersökningar om för- och nackdelar med ekologiskt jordbruk, även vetenskapliga sådana, behandlar oftast just EU-certifierat och liknande ekologiskt jordbruk1. När dessa undersökningar sedan diskuteras i olika medier försvinner det tyvärr och det blir ekologiskt eller t.o.m alternativt jordbruk i allmänhet. Det kan dock vara stor skillnad i både produktion och hur miljövänligt ett ekologiskt jordbruk är, beroende på vilken typ av ekologisk jordbruk man menar2.
Till att börja med finns det några grundläggande saker som ibland missförstås eller blandas ihop med ekologisk/alternativt jordbruk.
- Bara att inte använda bekämpningsmedel eller konstgödsel är inte samma sak som att driva ekologisk jordbruk. Det ekologiska kräver en mängd olika metoder för att producera mat och hantera alla de problem det medför. Det kan vara både traditionella och moderna vetenskapligt testade metoder.
- Allt traditionellt jordbruk är inte ekologiskt.
- Att något är traditionellt eller modernt säger ingenting om det är en dålig eller bra metod. Man måste testa metoden hur den fungerar i den regionala kontext den ska användas.
- Familjejordbruk säger ingenting om huruvida det är ekologiskt eller småskaligt.
- Alla idéer om jordbruksmetoder, inte bara ekologiskt, innefattar antaganden om grundläggande förutsättningar för jordbruket, och vad det ska innefatta.
Hur jämför vi alla jordbruk?
Den första frågan är lite svårare och kanske också mer filosofisk. Vad är det vi vill åstadkomma med jordbruket och hur skiljer sig det från vad det åstadkommer nu? Bidrar ekologiskt jordbruk till att närma sig vad vi vill att jordbruket ska producera?
Det är också väldigt svårt att utvärdera alla olika typer jordbruksmetoder i världen på ett jämförbart sätt. Det kommer heller inte finnas en lösning på hur vi ska producera mat på ett hållbart sätt. Vad som fungerar bra kommer att variera från plats till plats och över tid. Jordbruket ska också producera en mängd olika nyttigheter förutom mat, och måste göra detta över lång tid. Jag tror vi därför måste utveckla nya sätt att utvärdera jordbruket som tar med alla dessa saker i beräkningarna.
Idag jämför man ofta bara skörd per hektar av en gröda. T.ex. skörden av gröda X i jordbrukssätt Y är Ny ton per ha, i jordbrukssätt Z är den Nz ton per ha. Problemet med det är att man bara jämför just produktionen av gröda X, inte produktionen av mat. Det kan hända att det produktionssystem som har lägst produktion av gröda X under ett eller ett par år kan ha högst produktion av mat tillgängligt för människor över lång tid. Antal människor som försörjs av matproduktionen per ha är en viktig faktor som tyvärr inte alltid tas med3.
Ett annat sätt att jämföra effektivitet på är i energin man får ut av grödan jämfört med energi som använts vid produktionen av grödan. Till exempel, energivinsten av gröda X i jordbrukssätt Y är ΔEy och i jordbrukssätt Z är den ΔEz, där ΔE = Eut – Ein. Ibland är det dock inte relevant att titta på energivinsten för det är inte energin man odlar grödan för. Det kan vara en gröda viktig för näringstillförseln i kosten, t.ex. en essentiell vitamin, det kan också vara en kulturellt eller medicinskt viktig gröda eller en gröda som har en sekundär uppgift, t.ex. gröngödsling eller avvärja skadedjur. Då kan man tillåta att man får ut mindre energi än man satte in. Man bör dock ha en positiv energidifferens över hela gården eller regionen. D.vs. man kan inte använda mer energi än vad grödorna kan lagra in kemiskt från solen. Det är enkelt att tänka sig om det är människor eller djur som direkt ska använda sig av denna energi.
Stor del av det vi kallar det moderna jordbruket använder sig dock av maskiner där man måste tillföra energi i annan form. Idag använder vi oss nästan uteslutande av fossila bränslen till att driva maskiner. Eftersom dessa bränslen är ändliga och dessutom orsakar en hel rad problem så måste vi ställa om till ett jordbruk där de maskiner vi behöver är soldrivna. Detta kan vara i form av biobränslen, el eller vätgas.
Inget är bäst
För att summera så blir slutsatsen att det inte går att säga om ekologiskt eller konventionellt jordbruk är bäst. Inget av dem är idag hållbart. Frågan kanske därför inte ens är relevant. Förespråkare för ekologiskt och konventionellt, eller andra typer av jordbruk, har alltid några grundläggande premisser som de tar för givet. De har lite olika världsbilder om hur jordbruket, och kanske samhället, bör vara och göra. Det gör att båda sidor ofta har svårt att förstå den andra sidans logiska grund. Diskussionen bör kanske därför börja med vad vi ska ha jordbruket till och hur vi vill att det ska fungera. Kanske vi till och med borde diskutera det än mer grundläggande; vad är egentligen mat, vad är acceptabelt att äta och hur vill vi att den ska vara producerad?
I vilket fall behöver vi ta tillvara alla bra metoder vi har, traditionella som moderna, och fortsätta utveckla nya för att förhoppningsvis komma fram till hur vi ska odla mat i olika regioner som är hållbara i längden. Jag tror också vi måste också vara beredda att omvärdera vår världsbild om hur samhället ska fungera och se ut. Inte bara för jordbruket utan för att klara av alla de utmaningar vi står inför.
————————
1. Seufert V., Ramankutty, N., & Foley, J. A. (2012). Comparing the yields of organic and conventional agriculture. Nature, 485(7397), 229-232.
2. Altieri M. A., Funes-Monzote, F. R., & Petersen, P. (2012). Agroecologically efficient agricultural systems for smallholder farmers: contributions to food sovereignty. Agronomy for Sustainable Development, 32(1), 1-13.
3. Cassidy E. S., West, P. C., Gerber, J. S., & Foley, J. A. (2013). Redefining agricultural yields: from tonnes to people nourished per hectare. Environmental Research Letters, 8(3), 034015.
———————